söndag 3 februari 2019

Detta är inte en Recension: Gudarnas Son av Niklas Krog

Detta är som sagt inte en recension. Det här är en reflektion om Trilogin om Janus av Niklas Krog. Böckerna är "Gudarnas Son", "Till världens ände" och "Den sista striden" som alla handlar om en ung spjutkastare som väljer att följa Alexander den Store på hans fälttåg. Det hade enkelt kunnat vara en roman som förhärligar kriget, som väljer att göra Janus till hjälte på slagfältet och på det viset få allas respekt och det han vill ha. Kanske var det så att när jag först läste dem runt 12 års ålder så var det kanske det jag väntade mig.

I alla händelser så hittade jag böckerna via Bokbörsen efter att ha velat läsa om dem ett bra tag. Jag har nämligen ett gott minne av dem och framför allt för att de uppmärksammade mig på Alexander den Store. Jag tror inte att jag hade haft samma uppskattning för vem han var som fältherre utan de här böckerna. Så jag läste om dem. Det gick väldigt fort och om det är något jag inser är det hur korta vissa av delarna faktiskt är. När jag var ung kändes vissa delar av historien betydligt längre.

Vad jag också inser är att de teman som Niklas Krog tar upp i boken är om möjligt mer aktuella nu än när de skrevs. Janus vill ha ett annat liv än det han kan få hemma och just den där längtan efter något mer är universalt. Han förväntar sig att få ära och rikedomar genom att utmärka sig i strid men inser snart att strider inte är vad han förväntat sig. Det hela gör att böckerna tar upp PTSD, Depression, uppgivenhet och ensamhet och hur Janus växer upp med detta. Det tar också upp hur han väljer att göra saker och att även om han anses vara udda i sina fränders ögon och vinner deras respekt på sitt sätt.

Samtidigt får man också följa Prinsessan Dryptetis som tillfångatagits av Alexander efter slaget vid Issus. Det är minst lika intressant, framför allt då man får se många av de intriger ett palatshov kan vara fyllt av och visar att den makt många av oss tror vi vill ha kanske inte är så fantastisk ändå. Historien görs bättre av att Niklas Krog här tar många historiska källor till vara och väver in äkta händelser i handlingen - utom just en som han artigt nog ber om ursäkt för.

I korthet så tycker jag att böckerna håller fortfarande. Kanske rentav mer nu när jag är vuxen nog och läsa några av de djupare budskapen.