söndag 25 maj 2014

Om rädslan för en annan sexualitet

Det finns saker med människans natur jag tror att jag aldrig kommer att förstå, oavsett hur mycket jag försöker. Det hindrar mig inte från att tänka på det i alla fall och se hur långt jag kan komma med min tankegång. Jag antar att det hela i sin grundläggande enkelhet baserar sig i det som är annorlunda.

Det är därför rasism är lätt att förstå. Det är ett gammalt hederligt "de är inte som oss och därför måste de vara onda". Sådant har mänskligheten haft i evigheter. Vi har det nu, vi kommer ha det i framtiden och vi har givetvis haft det i vår historia. Så länge som olika kulturer finns - och de kommer alltid finnas - så kommer det finnas rasism. Det är en tråkig analys, men inte mindre sann för det.

Men om det finns någonting jag inte förstår så är det personer som har någonting emot homosexualitet. Med tanke på att Pride närmar sig snabbt och jag avser vara volontär för Piratpartiet i år igen så återkommer jag till samma tanke. Varje år är det någon som blir misshandlad. Varje år är det någon som blir spottad på. Varje år får personer höra att de inte är välkomna på Pride för att de råkar jobba för något ställe de ogillar rent politiskt. Varje år samma extrema propaganda från både extremvänster och extremhöger som inte kan acceptera att homosexuella är en del av samhället och att Pride måste reflektera detta.



Givetvis är det så att aktionerna ser ut på olika sätt. Där extremhögern gärna "knackar bög" eller hotar så använder extremvänstern mer oshyssta metoder där de gärna hackar på en eller flera individer även om de gjort försök till våldsamheter också. Dessutom försvaras aktionen som en "manifestation" eller "demonstration" och inte som den avskyvärda trakasseri som det innebär att personligen hållas ansvarig för någon annans politiska syn på samhället. Men det hela visar också på en stor brist på respekt för personerna eller organisationen Pride som av dem inte anses vara kompetenta nog att ta egna beslut om vilka som ska få vara med.

Därför känner de sig tvungna att rycka in och visa vad som är rätt enligt dem - och alla andra har per naturen fel. De är minst lika rädda som extremhögern, men av andra skäl. Här handlar det om att deras politik, deras världsbild baserar sig på att det finns onda krafter som motarbetar dem och deras politik för att de är som skurkar ifrån tecknad film. Och givetvis behöver de aningslösa homosexuella räddas genom att man uppvisar ondskan inom deras egna led. Och behöver några lida för att de ska uppnå sitt mål så spelar det ingen roll för dem. De vet ju ändå inte vad de gör och behöver visas den rätta vägen.

Extremhögern och sin sida är mer brutal och minst lika respektlös. De föredrar våld eller uppmaning till våldshandlingar, såsom deportation, tvångsmedel eller ren misshandel. Enklare att förklara. Kanske. Eller kanske inte. Kanske letar de bara syndabockar för att få sympati hos personer som inte tycker speciellt bra om homosexuella, eller är de som många andra höger och konservativa helt enkelt rädda?

Och svaret om varför de är rädda - för hat föds av rädsla, ingenting annat - är någonting jag har grubblat på sedan första gången jag stod på Pride och fick en säkerhetsorientering om att undvika att gå ensam med armbandet sent på natten. En del av svaret fick jag i en diskussion med en av mina närmaste vänner. Och därifrån var slutledningen faktiskt väldigt enkel.

Det är kanske helt enkelt så enkelt att för att förstå deras agerande och därmed hitta en grund att bekämpa det på så kanske man ska titta på hur de behandlar kvinnor. Det kanske låter lite konstigt eftersom ämnet som de har mest emot - manlig homosexualitet - vid första anblicken inte har så mycket med ämnet att göra, men följ med mig genom argumentationen så ska vi se om vi inte kan fixa lite ordning i det hela.



Rent grundläggande verkar i konservativa kretsar manlig homosexualitet var mer avskydd än lesbiska. Detta handlar nog mest om att lesbisk aktivitet gärna uppmuntras av vederbörande, antingen de avser runka till det eller fantiserar om att vara mannen som de båda vänder sig till för att få lite kuk. För alla kvinnor vill ju ha kuk i deras värld och då behövs det en rejäl Alfahanne som tar vad han vill ha, med virilitet och manlighet. Vill man ha ett bevis på den här tesen så kan man åka med en tidsmaskin till Pride 2011 som ägde rum i Kungsträdgården. Det var fri entré och det var creeps överallt som fotograferade lesbiska par till den grad att många homosexuella inte kände sig trygga.

Och det är här vi har poängen. Dessa män förföljer kvinnor med en brist på respekt för dem. Kvinnan ska stå i köket och ta hand om barnen, begrips! En kvinna är någonting en man kan ta. Han kan visserligen älska föremålet, men det tillhör honom och får inte skändas av en annan man. Det är den grundläggande konservativa synen. Och då kommer vi till den logiska och barnsligt enkla slutsatsen.

De är rädda att bli raggade på av män som de själva raggar på kvinnor.

Det är därför som lesbiska (som är villiga att vara med män såklart!) anses vara mer acceptabla. Men att bli raggad på som de själva raggar är givetvis en ohygglig händelse. Tänk att behandlas med den sortens brist på respekt! Det anstår ju inte deras manlighet. De har ännu inte förstått att världen är bäst när den är jämställd, inte när hierarkiska maktspel bestämmer hur vi agerar mot varandra.

Så är det kanske på det viset vi bäst närmar oss det konservativa hatet mot homosexuella? Eller så kanske det inte finns ett rätt svar. Men förståelse är alltid första steget till att behandla symptomen och jag tror att jag kommit lite närmare ett svar, i alla fall i mina egna tankar.

4 kommentarer:

Katta sa...

Bra skrivet Jonathan, men det går inte att analysera hur en ond person tänker. Vi skulle få sitta i timmar och älta och sen inte komma fram till annat än de är lägre intelligenta varelser, de är rädda, rädsla föder hat.
Bra att du lyfter fram denna fråga.

Jonathan Lundkvist sa...

Tvärtom så tror jag att det går att analysera och försöka förstå. Främst för att man måste.

Du kan aldrig bekämpa något effektivt om du inte förstår det.

Anonym sa...

Jag tänker på

"Liten handbok i konsten att bli lesbisk" som hypas nu i media. Där tycker jag det finns snudd på heterohat. Men det kanske inte ingår att protestera mot?

"Hat" finns i många skepnader.

Alba sa...

Wow, skitbra skrivet! Och de där fotograferna har jag också sett. Det äckliga med den jag såg var på något sätt att han inte var uppenbart creepy, han bara "råkade" ta ca en miljon mer bilder på barbröstade kvinnor än på... tja, vad som helst annat sammanslaget. Och det tog liksom ett tag att upptäcka det, men när jag väl upptäckte det kände jag mig definitivt äcklad och otrygg (trots att jag bara stod i publiken, men strukturellt otrygg snarare än personligt otrygg if that makes sense).