onsdag 15 januari 2014

Strukturer i vårt förhållande till partners och dess konsekvenser

Det här är ett ämne jag hade hoppats att undvika att skriva om på ett tag nu, framför allt då jag ständigt påminns - på ett bra sätt, mind you - av min gästs inlägg för ett tag sedan. Jag erkände i samband med det en hel del saker jag inte är speciellt stolt över och det gör att jag helst hade lämnat det här ämnet ifred ett litet tag.

Tydligen var en domstol i Lund av en helt annan åsikt i den frågan.

Okej. Jag förstår att det i lagen så måste det finnas ett tvivel om huruvida en person verkligen avsåg att göra någonting; men det borde rimligtvis inte innebära att man slipper rättsligt ansvar. Jag har läst domen och anser att mannens berättelse inte håller. Hans patetiska försök att "kontrollera" är inte trovärdiga. Han borde ha frågat rätt ut. Vid minsta tveksamhet är det oerhört viktigt att man är säker på hur man ställer frågan och hur den kan uppfattas. Men han ville inte det. Han ville knulla vilket är något han har gemensamt med många i vårt samhälle. Han ville inte höra alternativet att hon kanske inte alls ville göra något med honom - eller att hon hade ångrat sig.

Sex är för människan i dagens samhälle en sak som handlar om Ego. Att vara oskuld - att inte haft sex - anses skamligt. Att vara singel måste dessutom ofta uttalas med att man är stolt över att vara det - en ofrivillig singel är ju någonting tragiskt. Till och med normalt vettiga Ligga med P3 gjorde det misstaget när de ställde en fråga i morse genom att formulera den Jag vill alltså veta varför du diggar att vara singel. Men vi som helst inte vill vara singlar (vilket inte innebär att vi blir ihop med folk vi inte är kära i) och som därmed inte trivs med vår situation? Ska vi då helt enkelt motivera varför en relation är bra, även om man liksom jag aldrig varit i en?

Det är inte utan ett visst socialt stigma att erkänna den här sortens saker, och det är därför jag är noggrann med att poängtera mina erfarenheter inom området. För det här stigmat är ansvarigt till att situationer som ovanstående kan uppstå. Det är fortfarande i vårt samhälle förenat med status att ha sex och har du inte det så måste det vara någonting fel på dig och det vill ju ingen att det ska vara. De tongångar som löd under skolåren i form av "Men du kommer ju aldrig få ligga" har inte försvunnit. De har istället blivit en del av vilka vi är.
Och i grunden i det här ligger en gammal, unken tradition.


Mannen ska uppvakta kvinnan. Avsteg från det här är numera socialt acceptabelt, men fortfarande inte en del av vår kultur på samma sätt. Helt enkelt så finns grundtanken om att prinsessan ska vänta i sitt slott på att det bland alla friande prinsar så finns det någon hon gillar. Visst kan hon gå ut och leta själv om hon vill, men det är fortfarande inte riktigt tanken med att det är så det ska vara. Gentlemannatraditionen lever helt klart kvar i landet, även om den kompletterats med att man inte ska vara för "mjäkig" och göra som kvinnan vill allt för mycket, då blir man "pussywhipped" (Gud förbjude att man vill umgås med den man gillar!) och därmed mindre manlig. Toffel är ett annat ord för det hela; och det sägs ju att kvinnor inte gillar sådana alternativt gillar dem för att de just har mindre manlighet - Patriarkatet har inte enats i frågan.

Och om man efter komplimanger, gåvor och middagar inte får knulla, då är man tydligen i Friend Zone, ett öde värre än döden enligt de som varit där. Jag har varit i situationer som andra kallar friend zone. Jag kallar det olycklig kärlek. Friend Zone känns mer som en ursäkt än något annat. Det skjuter hela skulden från en själv - du har ju varit snäll och artig och hon vill inte ha sex med dig, hon har satt dig i friend zone. Det är alltså hennes fel att du inte fick komma till skott!

Ursäkter, ursäkter, ursäkter.

Och allt för att få bort stigmat om att man kanske inte är den personen som en annan viss specifik person vill ha sex med. Och så undrar folk varför det händer att en person inte kontrollerar ordentligt om personen ifråga är med på det. Vem vill vara den som sade "hen avbröt mitt i" och framför allt, vem vill vara personen som får hantera det känslomässiga spelet en sådan handling kan ge?

Det intressanta är att även om man talar om samtyckeslagar, man talar om våldtäktskultur, man talar om allt det här, så blir vad som antagligen är den vanligaste anledningen till sexuella övergrepp oadresserad. För våldtäktskultur är inte enligt majoriteten när orten Bjästa inte är förmögna att förstå att skolans coola och charmiga kille kan ha begått en våldtäkt. Det är istället synen att det finns kränkta vita män, helst Sverigedemokrater som anser att de kan ta vad de vill ha. Den synen är farlig.

Den synen är fel. Våldtäktskultur är när ett samhälle är så djupt inrotat i sina traditioner att de inte ser vad den kan leda till, så förblindade att de anser att det är helt korrekt att bara man gett sin tid och pengar så bör man få sex - för det är ju vad alla filmerna går ut på. Hur folk blir kära i varandra efter att ha visat att de lärt sig respektera varandra och hur de ger varandra fina gåvor utan att reflektera varför man gör det.


Och i ett sådant samhälle är det inte konstigt att en person som får en tjej in i sitt sovrum helt plötsligt inte vill reflektera för mycket över om hon vill eller inte. Han kanske kände sitt samvete peta på honom, men för att stilla det gjorde han vad han kände var tillräckligt för honom; inte vad som var det för henne. Egoboosten att få ligga var helt enkelt för mycket och det är en skam att rättsväsendet låter honom komma undan med det.

1 kommentar:

Anonym sa...

Jonathan!

Din kritik riktar sig till vår fråga på facebook i morse. www.facebook.com/liggamedp3

Frågan löd; Singel eller i en relation, vad föredrar du? Jag vill alltså veta varför du diggar att vara singel eller varför en relation är det bästa som finns! The battle is on så klara färdiga gå!!!
/Hanna

Vi har unga läsare och lyssnare, och förstår att alla inte har erfarit allt vi diskuterar och frågar. Just denna var mer riktad till de som haft en relation, än de som inte har det. En stark norm i samhället säger dock att du som är singel, antagligen väntar på den "rätta". Genom frågan vill vi lyfta upp att du även kan vara singel och lycklig.

Men din tankar är intressanta, kommentera gärna i tråden, den är öppen för din röst också :).

Och här är ett exempel på vad du pratar om i tråden, om en som aldrig haft en relation, men inte är nöjd som singel.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3940&artikel=5657561

Har du fler tankar om vad vi bör ta upp i programmet! maila gärna mig på liggamedp3@sr.se.

Vi försöker alltid lyfta alla perspektiv, och tänker ständigt på att ifrågasätta normer. Tack för att du hjälper oss göra det, och för dina synpunkter!

/Nina, producent Ligga med P3