söndag 24 augusti 2008

Har jag växt upp eller ljugit?

Just nu sitter jag med fönstret öppet och Sabatons eminent braiga låt "Cliffs of Gallipoli" spelas ur mina högtalare. Egentligen kan låten ersättas med Wolfpack, Back in Control, Shadows, Hail to the King, Panzerkamphf eller Price of a Mile - alla är på min spelningslista och kommer spelas förr eller senare.

Vad de betyder är en annan sak.

Mitt beteende nu betyder en av två saker. Båda har med känslor att göra. Det är endera att jag är glad - eller att jag är ledsen. Jag vet fan inte ens vilket, men jag gissar på det senare. Samtidigt är jag förvånad. Förvånad över mitt eget agerande.

Jag blev dumpad. Inte på det vanliga sättet. Det är svårt att förklara utan att peka namn, vilket jag helst inte gör, men... ändå. Det handlar helt enkelt om en dejt som slutat med att vi båda kommit överenns att vi inte fortsätter på den köttsliga lustens stil.

Antingen brydde jag mig inte, eller sitter jag och ljuger för mig själv - och för henne?

Jag sade att jag inte brydde mig i alla fall. Det stämmer tillräckligt väl. Jag hade inte den vanliga sugande isande känslan jag hade i sådana lägen. Jag var dock inte helt likgiltig. Jag var framför allt inte kär i henne, men jag känner mig ändå nere. Eller gör jag det? Jag ler, fylld med Energi och sjunger med mina absoluta favoritlåtar.

Är det verkligen en lögn? Glädjen jag känner verkar äkta.

Låtlistan har nu gått över till S.P.O.C.Ks "E.T Phone Home" och jag har fortfarande inget svar. Jag sjunger fortfarande, och jag har fortfarande inget svar.
Jag skriver fortfarande, men ack. Inget svar.

1 kommentar:

Rickard Olsson sa...

Min gissning är: Växt upp.

Du är glad för att du har vunnit en vän istället för att en partner.

*ding*